Jag skrev ett lång inlägg nyss men kände att det vart lite väl privat och av hänsyn till andra kommer jag inte publicera det. Men det som snurrar mest i mitt huvud är varför?
Skickar en stor tanke till alla anhöriga. Men även till min kära bror som för andra gången i sitt liv får uppleva känslan av att någon som står en nära väljer att lämna våran jord..
Jag vet hur det känns att gå och vara rädd för att detta ska inträffa men har ännu lyckats slippa denna hemska upplevelse. Men dagar som denna gör att man helt plötsligt inser hur lätt det kan hända. Jag har räknat dagarna länge nu och det kommer jag fortsätta göra. För jag vet aldrig när du blir frisk och ser ljuset i livet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar