Jag hade tänkt att börja skriva dagbok men när jag nu är inne på min fjärde vecka har jag fortfarande inte köpt någon bok. Så tänker att jag kan skriva här, igen...
Fjärde veckan. Dagens gruppmöte är avklarat och jag sitter just nu i en nästintill tom lägenhet. En lägenhet som jag hatar. Fem veckor sedan allt hände. Den där helgen då jag insåg att jag tappat all kontroll över mitt liv, brutit alla mina tidigare spärrar. Helgen med slagen, orden och rädslan. Dagen då jag gav upp.
I veckor, månader har jag levt för den där kicken. Den där kicken som i början bara var en rolig grej då och då, som man sedan tog för att kunna sova och som till slut hela mitt liv kretsade kring. Det där som fick mig att sluta tänka på allt annat runt omkring mig. Jag levde i min egna värld. Men tillslut blev den ohållbar. Så pass ohållbar att jag inte kunde kontrollera den. Jag vet inte var jag hade varit idag om jag fortsatt. Det enda jag vet är att jag gick för långt.
För någon vecka sedan dog en kille. Det hade kunnat vara jag. Jag har så många gånger varit så nära.
Men nu sitter jag här. Jag valde att leva. Att ta bort allt det dåliga och jag är helt säker på att allt kommer bli ljust. Det är ljust jämfört med innan men det kommer bli så mycket bättre. Jag ska kämpa, inte ge upp! Det är inte lätt, vissa dagar vill jag bara ge upp. Jag slåss mot mig själv och mitt beroende. Varje dag är en fight. Så fort jag är ensam kommer tankarna, rastlösheten, suget...
Fjärde veckan på rehab. Varje dag lär jag mig något nytt. Jag delar med mig av mina tankar och mitt liv samtidigt som jag får ta del av andras. Vi kämpar tillsammans. Jag är så otroligt tacksam att jag har fått den här chansen!
Nu ska jag iväg på ännu ett möte! Ska våga mig på ett kvinnmöte tänkte jag!
